Jag har alltid varit det svarta fåret i familjen på många sätt och vis men en sak har jag nog ändå gemensamt med hela min familj och det är kärleken till naturen. Jag går ju på timslånga promenader varje dag och jag blir så genuint lycklig varje gång jag kommer till skogen och känner lukten av växtligheten när jag drar in den friska luften i mina lungor. Jag tittar oftast upp mot trätopparna och ser hur de sträcker sig mot himlen minst en gång per promenad och tycker det ser så fint ut. När jag och Penny gått upp på vårt "berg" så sätter vi oss alltid på en sten och tar en paus medan vi tittar ut över utsikten vilket är så avstressande. När jag och Fredrik är och campar vid bröstfallet så kan jag stå och titta länge på vattnet som forsar för jag tycker det är så fint. Men min familj har ju alltid ett syfte i naturen såsom jakt, fiske eller skogsarbete så de far ju it enkomt till skogen bara för att njuta av naturen, om man nu bortser från skoterutflykter.  Men de uppskattar den lika mycket som jag ändå:D